Seminariet ”Är en gemensam byggmarknad iNorden möjlig?” ägde rum under Almedalsveckan (det samme som Arendalsuka i Norge). Fastighetsförvaltare, riksdagspolitiker, Kommerskollegium och representanter från branschen deltog. Kjell Nilsson, PhD, utredare och tidigare direktör för Nordregio, pekar på flera skäl tillatt vi nu har ett extra gynnsamt läge, det gäller bara att Nordens ministrar driver på och att de sakkunniga enas.

– Bostadsministrarna har ansvaret, de måste kräva resultat, sa Nilsson under byggseminariet i Almedalen. Gemensamma nordiska byggregler går att få till, menar Kjell Nilsson, som utrett frågan på uppdrag av Svinesundskommittén och AEBR (Association of European Border Regions). Men för att lyckas krävs det pådrivning från politiken och att länderna lyfter blicken och släpper protektionismen för sina egna regler.

– Finns viljan så har man rott betydligt mer komplicerade projekt i hamn. Kompetensen finns. Samla de hjärnor som är experter på området, låt dem bena ut det och kräv att de ska bli eniga. Konstigare än så är det inte, sa Nilsson underseminariets ena paneldiskussion. De nordiska statsministrarna antog en gemensam vision 2019 om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Bostadsministrarna har hakat på visionen, men resultaten dröjer.

– I ord är man eniga, men när man kommertill genomförandet, haltar det betydligt, förklarade Nilsson.

Gemensamma regler kan lösa flera kriser

Under seminariet beskrevs marknadsläget för den svenska byggbranschen som det kämpigaste på 30 år. Det är många faktorer som spelar in; brist på kompetens, höga byggkostnader, höga räntor och stigande råvarupriser. Och samtidigt råder det bostadsbrist i landet.

– Sverige och Norge har tillsammans medSchweiz, Europas högsta byggkostnader, saNilsson och förklarade att en av de främsta orsakerna som nationalekonomerna lyft fram, är begränsad konkurrens. Gemensamma byggregler skulle kunna gynna både konsumenterna och byggföretagen.

– Det skulle öka farten i byggandet, sänka kostnaderna genom ökad konkurrens och dessutom öka innovationskraften i branschen, förklarade Susanne Rudenstam, VD på Sveriges Träbyggnadskansli. Även klimatomställningen skulle gynnas av gemensamma regler, en aspekt som Anna Ervast Öberg, operativ chef för Folkhem Nordr, lyfte.

– Vi måste driva allt som hjälper oss att gå från enstaka innovationsprojekt till att skala upp. Vi sitter med en fantastik möjlighet att bidra till en lösning i större skala för klimatomställningen. Har man ett gemensamt språk i standarder, kan man säkerställa volymen, sa Ervast Öberg. Mikael Lindberg, försäljningschef på Martinsons byggsystem i Västerbotten, producerar hållbart virke av limträ och kolträ, och satsar nu fullt ut på den norska marknaden. Han berättade att intresset är stort, men att det finns en del utmaningar att handskas med.

– Under lång tid har våra drygt 20 konstruktörer i Sverige suttit och närläst regelverket och sett på hur det norska regelverket är jämfört med det svenska, berättade han. Gemensamma standarder skulle spara mycket tid.

– Ju mer gemensamma regelverk och normer vi kan hitta ju mer effektiv industriell produktion kan vi få, sa Lindberg. I gränsregioner där kunderna på andra si-dan av riksgränsen är på lika nära håll som den inhemska marknaden, hade gemensamma regler öppnat för betydligt större möjligheter för byggföretagen.

– Brist på gemensamma standarder gör det svårare för aktörer att följa regelverket. Det skapar en byråkrati som egentligen är onödig, underströk Linn Laupsa, ordförande i Svinesundskommittén och viceordförande i Halden kommun, Norge.

Detaljerna är avgörande

Men om diskussionen har pågått sedan 1970-talet, vad är det då som säger att Norden äntligen ska knäcka denna nöt?

– Det finns två saker som talar för att förut-sättningarna är bättre idag. Det ena är förenklingen av byggreglerna. Man överlåter idag mer lösningar till marknaden och beskriver inte allting så detaljerat. Det andra är digitaliseringen, som tvingar fram en enhetlighet, förklarade Nilsson.

Där skon verkligen klämmer, är alla detaljer där varje land har sina traditioner som kan vara svåra att bryta. Ska man till exempel öppna dörrarna utåt för att underlätta en evakuering eller ska de öppnas inåt för att inte hindrade som ska utrymma byggnaden?

– De nordiska länderna är ju överens om att viska ha gemensamma regler, men problemet är att man vill följa sina egna. Det här exemplet med dörren handlar mest om vad man prioriterar.Alla regeringar behöver höja blicken och se att det viktiga inte är vad man väljer utan att man väljer, sa David Josefsson(M), ledamot i civilutskottet i Riks-dagen och byggnadspolitisk tales-person för Moderaterna.

Kjell Nilsson instämde och menade att de nordiska länderna håller en likvärdig kvalitet där inget alternativ egentligen är bättre än det andra.

– Jag har inte funnit något område där det finns vetenskapliga belägg för att vissa länders lösningar är bättre än andras, utan ambitionerna är höga hos alla de nordiska länderna och förutsättningarna är ungefär de samma. Så visst kan man komma fram till en förnuftig kompromiss, förklarade Nilsson.

Nilssons uppdrag och Svinesundskommitténs utgångläge i frågan är att stimulera mindre företag att växa, och när det kommer tillNordens olika byggregler, är det i synnerhet de små och medelstora företagen som kämpar. De stora företagen har tillräcklig volym för att bygga upp parallella verksamheter.

– Så därför är de stora företagen inga pådrivare, sa Nilsson.

Norden kan även spela en roll internationellt

För några år sedan tittade Kommerskollegium på hur de kunde integrera Norden bättre och fäste då intresse för byggsektorn.

– Bortsett från harmoniseringen av regelverken, har det skett en hel del på standardiserings frågan där det till och med har kommit nordiska standarder som blivit internationellt vägledande, berättade Anders Ahnlid, general-direktör för Kommerskollegium och Sveriges representant i Nordiska ministerrådets gräns-hinderråd. Han nämnde bärigheten i takbjälkar vid snöfall som ett exempel och menade att Norden kan göra mycket mer.

– Vi är världens tionde största ekonomi. Vi skulle kunna spela en roll internationellt om vi agerar tillsammans, sa Ahnlid.