Text: Linda Iliste    Foto: (hovedbilde) Helena Wahlman/imagebank.sweden.se.

‍

– Känslan är oslagbar! Jag vet inte om vi kan kalla oss för rutinerade kallbadare. Vi stannar i vattnet mindre än en minut och vi tycker om att gå och äta efteråt som en del av upplevelsen. Men att ta sig till havet för ett uppfriskande dopp är ett kul sätt att umgås, säger Hélène Albrecht från Malmö.

Tillsammans med vännerna Wilhelmina Petersson och Sara Färjesson besöker hon Ribersborgs kallbadhus minst en gång i veckan. Det byggdes redan 1898 och är i dag Nordens största och mest välbesökta kallbadhus med över 175 000 årsbesök. Det är också ett av de äldsta och bäst bevarade kallbadhusen som fortfarande håller öppet alla årets dagar.

– Att komma hit är ett intresse som smög sig på, fortsätter Hélène och berättar att vännerna under den extrema värmeböljan 2018 tillbringade mer tid än vanligt på Malmös sandstrand för att svalka sig.  

En triumfatorisk känsla

När hösten väl rullade in, märkte gänget att de ville fortsätta med umgängesrutinen, även när temperaturen i havet sjönk. Septemberbad blev plötsligt oktoberbad, något de längtade efter och såg fram emot. Hux flux var det vinter som spillde över i vår och de hade hela tiden kommit tillbaka. Nu har det gått tre år.  

På Ribersborgs kallbadhus är vinden visserligen stilla, men luften isande. Det tycks ryka om vattenytan när badrockarna faller för att i baddräkt, -mössa och -skor kliva i Øresunds vatten. Lugnt och systematiskt, fötterna först, benen och kroppen, sist armar och hals. Djupa, metodiska andetag hörs med en gång. För någon som ser på utifrån, är det nog lätt att undra: varför gör man det här frivilligt? Hélène beskriver den fullkomligt triumfatoriska känsla hon kände när hon för första gången tog ett par simtag i vatten som var lägre än tio grader.

– Jag är absolut ingen kicksökare och trivs bättre med att vara bekväm än att utmana mina gränser. Men vi kände alla tre att den känslan var värd allt eventuellt obehag.

Inbitna har fått sällskap av nyfrälsta

De är långt ifrån ensamma. Vinterbad är en mycket gammal och djupt rotad nordisk tradition, men på senare år har allt fler upptäckt tjusningen med att doppa sig kallt. Pandemivintern 2020 fylldes sociala medier-flödena med badare som trots minusgrader vågat sig till sjöbryggor och havsstränder. De sedan tidigare inbitna fick sällskap av de nyfrälsta, i så stor utsträckning att vinterbad numera kan kallas för ett folknöje.  

Sverige har i dag fler vinteröppna kallbadhus än någonsin. Från unika Arctic Bath i norr till det nya kallbadhuset i skånska Skanör via Hellasgårdens isvak i Nackareservatet och ikoniska Varbergs kallbadhus från 1903. Det mest omsusade på senare år är troligtvis Karlshamns kallbadhus vid Näsvikens strand i Blekinge som öppnade för ett par år sedan. Det är en vacker träbyggnad ritad av Sven Gustafsson på White Arkitekter med syfte att kunna erbjuda fler människor en möjlighet att njuta av denna klassiska sedvana. Designen skiljer sig avsevärt från traditionella kallbadhus. Smala ben och upphöjd brygga får det att likna ett flygande tefat som tronar över vattnet. De största gemensamma ytorna vetter mot husets baksida där badarna har platsens vackraste vyer över skärgården.  

Kalla dopp och varma källor

En liknande upplevelse i en helt annan miljö hittas på nya Sky Lagoon i Reykjavik i Island. Men svindlande panorama över norra Atlantens kylslagna vågor erbjuder det sagolika termalspat uråldriga, isländska ritualer som kombinerar geotermiskt heta dopp med kalla dito. Några kilometer bort kan havet vid stranden Nauthólsvík på vintern sjunka till -2°C, men lockar också en stadig ström entusiaster. En av dem är Auður Eyjólfsdóttir. Hon har vinterbadat så länge hon kan minnas.  

– Att bada året runt, är vardag för de flesta islänningar även om det kanske inte är fullt lika vanligt att välja kyla framför en varm källa. Jag brukar säga till nybörjare att ge det 15 sekunder, det är ungefär så lång tid det tar för paniken att lägga sig, säger Auður.

Mindre stress, mer glädje och energi

För den allmänna njutningen med att bada i varma källor är förstås uppenbar. Men att hålla ut bortom paniken som Auður uppmuntrar, leder också till att kroppen mår bra. För några år sedan genomförde docent Pirkko Huttunen, biokemist och termobiolog, och hennes kolleger vid Oulu universitet i Finland flera studier om vinterbad. Forskningsresultatet pekar på minskade spänningar och trötthet liksom ökad aktivitet och känsla av energi, till och med ökad självkänsla. När blodet rusar ut i blodkärlen skänker stressutlösta hormoner som adrenalin och kortisol smärtstillande effekter på hela rörelseapparaten. Humöret blir bättre eftersom endorfinerna har en antidepressiv effekt. Kort och gott: att bada kallt gör oss mer stressfria, lite gladare och mer energifulla. Det är inte bara studien från Oulu som pekar på detta. Inte konstigt att det för många känns beroendeframkallande!  

Hygge, lagom – och sisu

Pirkko Huttunens egen vinterbadarklubb finns i finska Kuopio. Bland tillresta resenärer lockar däremot det ekovänliga spakomplexet Löyly som arkitektbyrån Avanto skapat och som ligger i Helsingfors. För ett par år sedan välkomnades resenärer till den finska huvudstadens flygplats med en reklambanner som saluterade: ”Ingen vid sina sinnes fulla bruk åker till Helsingfors i november. Förutom du, din hårding. Välkommen.”  

Hälsningen från turistbyrån summerar den fåordiga espri våra östliga grannar är experter på. Danskt ”hygge” och svenskt ”lagom” i all ära, här gäller ”sisu”, seglivad kämparglöd. Och sisu kan verkligen behövas när vi sänker kroppen i den iskalla badtunna som är Finska viken precis utanför Löylys naturfuturistiska bastukonstruktioner. På liknande vis har flotta Sørenga sjøbad i Oslo blivit väldigt populärt bland dem som upptäckt och ägnar sig åt kylans unika kvaliteter.

En meditativ upplevelse

Vad alla dessa nya, arkitektoniskt spännande span och badhus har gemensamt är möjligheten att kombinera kölden med hetta. Men finns inte en varm bastu eller dusch att tillgå, står kallbadaren inför helt andra utmaningar. Precis som vännerna Hélène, Wilhelmina och Sara på Ribersborg i Malmö, använder många liknande ekipering som surfare tar till. Det är vanligt med mössa och vantar liksom badskor som till exempel är isolerade med det syntetiska gummimaterialet neopren.  

Å andra sidan handlar kallbad förvånande lite om att frysa och desto mer om att andas rätt. På stranden Klitmøller, i folkmun känd som ”kalla Hawaii”, har Niels Sørensen just kommit upp efter att ha tillbringat några minuter i den våta svalkan.

– I början tyckte jag att det var svårt, men sedan jag lärde mig att kontrollera andningen, har jag älskat det. Nu tar jag djupa andetag, som jag räknar. Det är väldigt meditativt, menar Niels.

Det positiva i perioder av mörker

I svenska Skellefteå finns föreningen Mörkrets och kylans glada vänner. De verkar på ideell basis för att utveckla positiva upplevelser i de delar av världen som har en lång period med mörker och kyla, så som hela Norden – och i över tio års tid har de talat sig varma för kallbadets hälsobringande påföljder.  

– Jag kallar det livsförbättrande, menar Tuva Jonsson, som är en av de Skellefteåbor som tack vare föreningen upptäckt nöjet med vinterdopp.  

Hon fortsätter:

– Jag har alltid med mig en matsäck med en termos varmt te. Det värmer upp inifrån när jag efteråt sitter och njuter av dopaminruset. Jag känner mig modig som vågat mig i ännu en gång. Det är lite som att hitta sig själv.

‍