Svensker vil styrke nordisk krisesamarbeid

Nesten halvparten av svenskene mener pandemien har hatt en negativ effekt på det nordiske samarbeidet. Nå vil nærmere 80 prosent se økt krisesamarbeid. Det viser en fersk undersøkelse fra Foreningen Norden Sverige.

Intresset för nordiskt samarbete är stort och ses som nyckeln till globalt inflytande.

- I en global kontext är nordiskt samarbete väldigt viktigt. Var för sig är vi små, men tillsammans kan vi göra vår röst hörd. I allt mer osäker värld är det viktigt att vi värnar om de vänner vi har, säger Josefin Carlring, generalsekreterare för Föreningen Norden.

Undersökningen visar att var tredje svensk (34 procent) har anknytning till annat nordiskt land, antigen via familj eller arbete. Och intresset för ett nära samarbete är stort: 82 procent ser att det är viktigt att öka samarbetet mellan länderna i Norden.

- Det senaste året har vi sett att nationalistiska intressen och kanske även stolthet har fått komma i främsta rummet, vilket fått stora konsekvenser för relationer och samarbeten. Det är en utveckling som på lång sikt är skadlig både ekonomisk välfärd och trygghet, säger Carlring.

Bli med å styrke det nordiske samarbeidet! Bli med i Foreningen Norden

Josefin Carlring, generalsekretær Foreningen Norden Sverige /Foto: Ulf Lodin

Krissamarbete

De områden som svenskarna i stor utsträckning vill öka samarbetet inom är krissituationer (77 procent), forskning och innovation (75 procent) och miljö och klimat (71 procent) samt handel och ekonomi (71 procent).

- Det finns en stor medvetenhet att vi står inför stora globala utmaningar, inte minst kopplat till klimatet. Att kris kommer i topp kan säkert kopplas till Coronapandemin, men är samtidigt en tydlig fingervisning till politiker om vilka förväntningarna är. Ett nära och fungerande krissamarbete är viktigt för tryggheten framåt, säger Carlring.

Var femte svensk har upplevt trakasserier

Som ett resultat av det bristande samarbetet under Coronapandemin har närmare var femte svensk (18 procent) upplevt trakasserier eller blivit dåligt bemötta av personer i de nordiska länderna.

Situationen är mest påtaglig för personer med anknytning till annat nordiskt land via arbete eller familj. I den gruppen uppger var tredje person (29 procent) att de upplevt trakasserier.  

- Det kommer att behövas stora insatser för att återupprätta tilliten och förtroendet i relationerna, särskilt i våra gränsregioner som påverkats extra mycket av stängda gränser och misstro, säger Carlring.

Bekymret

Espen Stedje, generalsekretær i Foreningen Norden Norge

Espen Stedje, generalsekretær i Foreningen Norden, sier at trakasseringen er svært uheldig

.- Dette har vært en bekymring i Foreningen Norden siden pandemien rammet Norden. Med stengte grenser, ulike tiltak, og krass mediedekning av nabolandenes håndtering, risikerer man at tonen mellom naboene endres. Undersøkelsen bekrefter noe vi lenge har mistenkt: Stengte grenser gir slitasje på de folkelige relasjonene. Det er mye enklere å åpne de fysiske grensene, kontra de mentale. I tiden fremover blir det viktig å arbeide for å styrke de mellommenneskelige relasjonene i Norden, sier Stedje.


Han legger til at han syntes det er gledelig å se at så mange i Sverige stiller seg positive til det nordiske samarbeidet.


- Det er svært gode nyheter. Vi håper at pandemien kan fungere som oppvekker, og at vi i fremtiden vil jobbe aktivt for å styrke det nordiske samarbeidet slik at vi alle er forberedt på kommende kriser og kan takle dem sammen, avslutter Stedje.

Relaterte artikler

No items found.
Nyhetsarkiv