Magasinet Norden tok en prat med Jonas Karlsson i Oslo-Sthlm 2.55

‍

Før alt annet, hva er Oslo-Sthlm-projektet?  

– Bolaget Oslo-Sthlm 2.55 har under några års tid jobbat med att visa att det är möjligt och lönsamt att skapa en snabbare järnvägsförbindelse mellan våra två huvudstäder. I grunden handlar projektet om att länka samman två av Europas just nu snabbast växande städer, i sin tur unikt sammanlänkade i handel, affärer och kultur.  

– Genom att förbättra befintlig infrastruktur och genom att bygga ett par nya länkar skulle en restid på 2 timmar och 40 minuter vara möjlig med helt vanliga snabbtåg. Med fyra eller fem stopp längs vägen skulle tåget fortfarande klara en restid under tre timmar.  

‍

Om det inte hade funnits en landsgräns så hade den här järnvägen varit byggd för länge sedan, - Jonas Karlsson, Oslo-Sthlm 2.55

‍

Hva er de største utfordringene som prosjektet står ovenfor?

– Utmaningen för Oslo-Stockholm-projektet är att få de båda staterna att börja föra samtal om och komma överens om vilken lösning man vill se och gemensamt få regeringarna att gemensamt arbeta för att förbindelsen ska bli verklighet. Oslo-Sthlm 2.55 arbetar för att regeringarna ska tillsätta en gemensam utredning om hur järnvägsförbindelsen kan brukarfinansieras och därmed realiseras snabbare och utan att belasta ländernas statsbudgetar.

Hvordan skal dere få til det?

– Det viktiga för att komma vidare i processen är att länderna sätter sig vid gemensamt bord och tittar på förutsättningarna för det här projektet. Vi har också arbetat tätt med näringslivet för att ta fram ett förslag på hur det här projektet skulle kunna genomföras. Oslo-Sthlm 2.55 har arbetat tillsammans med ett tjugotal stora europeiska bolag för att kunna presentera ett Business Case som i praktiken innebär att restiden mellan huvudstäderna kortas till under tre timmar, att järnvägen byggs minst tio år snabbare än planerat och att det går att hitta intäkter som gör att största delen av kostnaden inte behöver betalas med skattemedel och att den svenska eller norska staten inte behöver ta hela risken.

Hva er utfordringene med å jobbe med et prosjekt som går over landegrensene?

– Om det inte hade funnits en landsgräns så hade den här järnvägen varit byggd för länge sedan. Det finns naturligtvis stora utmaningar i att få både myndigheter och nationell politik att vilja samma sak vid samma tidpunkt. Ett gemensamt intresse och en gemensam vilja måste finnas där om den här typen av projekt ska realiseras. Samtidigt vet vi att både behov och prioriteringarna kan se olika ut från tid till annan på olika sidor av gränsen. Utmaningen blir då att väcka det gemensamma intresset och påvisa nyttorna för båda länderna. En annan utmaning är den fysiska planeringen med projekt som passerar gränsen. Det är två myndigheter som behöver synkronisera sitt planeringsarbete och det är alltid en utmaning. 

Fler borde få upp ögonen för hur viktiga dessa kopplingar är och hur avgörande de är för att vi ska kunna bygga ett starkare och mer hållbart Norden.

Er det noe den norske siden kan bidra bedre med?

Vi har god dialog med norska myndigheter och beslutsfattare om projektet. Engagemanget för de så viktiga gränsöverskridande förbindelserna skulle kunna förstärkas från beslutsfattarnas sida. Fler borde få upp ögonen för hur viktiga dessa kopplingar är och hur avgörande de är för att vi ska kunna bygga ett starkare och mer hållbart Norden. Här har näringslivet på många vis gått före och redan hittat affärsutbyten medan den offentliga sidan varit lite mer avvaktande. Politiken borde inse det som näringslivet insett för länge sedan – att vi behöver varandra för fortsatt utveckling. Här finns ett tydligt arbete att göra för våra länder.

Tror du prosjektet vil bli realisert, og i så fall, når håper dere at det vil være mulig å reise mellom Stocholm og Oslo under 3 timer?

– En snabbare järnvägsförbindelse mellan Oslo och Stockholm kommer att realiseras. Det är det mest självklara och lönsamma järnvägsprojektet i hela Skandinavien. Det är också ett projekt som skulle flytta över en miljon resenärer från flyget till tåget om året samtidigt som det skulle innebära stora nyttor för samhället i form av fler jobb och utveckling. I tider då klimatfrågan inte kan vänta måste den här typen av projekt realiseras skyndsamt. Om den svenska och norska staten bestämmer sig så är det fullt möjligt att vi kan sitta på tåget redan under första halvan av 2030-talet. 

‍

  I tider då klimatfrågan inte kan vänta måste den här typen av projekt realiseras skyndsamt

Hvordan opplever dere det lokale engasjementet på strekningen?

– Engagemanget för projektet är stort. Bolaget Oslo-Sthlm 2.55 ägs av de stora kommunerna och regionerna i stråket mellan Oslo och Stockholm. Det som är roligt är att Stockholm nu börjar visa ett större intresse för arbetet än tidigare och har även fått ett ökande norskt intresse för projektet – särskilt vad det gäller de nya fylkeskommunerna och från Osloregionen. 

Ser dere for dere at folk kan bidra på noen måte?

– I en tid då många människor både vill och måste börja resa mer hållbart är det också viktigt att man ställer krav på beslutsfattare och myndigheter att det fungerar att göra det. Det är viktigt att fler påtalar både de möjligheter och behov som en bättre och snabbare järnvägsförbindelser mellan våra länder och huvudstäder skulle innebära.

‍