Tekst: Sofus Greni Foto: Christine Olsson

Det er ti år siden historiker og forfatter Gunnar Wetterberg skapte kontrovers med boken Förbundsstaten Norden. I boken tar Wetterberg til ordet for en føderasjon med ansvar for utenriks- og sikkerhetspolitikk, finanspolitikk, innvandring og så videre. Boken ga nytt liv til debatten om ny Kalmarunion. Magasinet tok en prat med Wetterberg for å undersøke om perspektivet har endret seg de siste ti årene.  

I løpet av tiden som har gått, har ditt syn på forbundsstaten endret seg?

– Nej, jag tror fortfarande att det vore en lysande idé – även om jag inte tror att jag kommer att hinna få uppleva den. Den tar nog 20–30 år att förverkliga, när man väl kommer igång, sier Wetterberg.  

Ønsker du å støtte det nordiske samarbeidet? Les mer her‍

Større oppslutning

Wetterberg forteller at han opplever at stadig flere er positive til en forbundsstat, selv om det er langt fra en stor politisk bevegelse. Han ser en spesielt økt interesse for ideen når han reiser rundt i Norden og foreleser om emnet – det kommer mycket folk, sier Wetterberg

Hvordan ser du på forbundsstaten i lys av koronakrisen?  

– Om förbundsstaten hade funnits, tror jag att den nog hade klarat krisen lika väl som de enskilda länderna idag kommer att göra. Men i dagens läge är det spännande att jämföra de fem ländernas olika lösningar för att i efterhand utvärdera vad vi kan lära oss till nästa pandemi – som tyvärr kan bli mycket värre. 

‍

Gunnar Wetterberg (1953) ‍

- Historiker, forfatter og samtidsdebattant

- Lang fartstid i det svenske finansdepartementet

‍

Vil beholde kulturen

Til tross for økt en økt nasjonalisme over store deler av vesten påpeker Wetterberg at Norden fortsatt fremstår som en god idé for mange. Han trekker frem at idehistorikere ofte snakker om skandinavismen som en form for overgripende nasjonalisme. Det kan være en grunn til at mange ikke opplever de to størrelsene som direkte motsetninger.  

– Jag har varit noga med att betona att jag skulle vilja se ett federalistiskt Norden, inte ett centralistiskt – det vore synd att mista de spännande skillnaderna och nyanserna mellan våra länder och kulturer, men den ökade närheten skulle kunna göra att de befruktar varandra ännu mer, sier Wetterberg.  

Internasjonal slagkraft  

I likhet med at flere er positive til en forbundsstat, trekker Wetterberg frem den internasjonale innflytelsen en forbundsstat ville ha skapt.  

– Vi får lättare att hävda oss mot omvärlden i utrikes- och säkerhetspolitiska sammanhang, i EU, Nato och G 20. Vi får en bredare arbetsmarknad med mer för människor att välja mellan. Vi får en starkare och mindre konjunkturkänslig ekonomi, i och med att de fem medlemsländerna har olika profiler på sina näringsliv.

Folkelig forståelse

Wetterberg mener fortsatt at det er mulig å realisere en forbundsstat. Han sporer en større for forståelse i befolkningen, i tillegg til at næringslivet ser mulighetene for et felles arbeidsmarked. For Wetterberg koker det ned til den politiske viljen.  

– Ja, om bara den politiska viljan finns. Den folkliga förståelsen tror jag håller på att tillta, och näringslivet ser många fördelar.

‍