Ja kändär att ja je så nordisk
Hva mener du egentlig med det?
Tekst: Kristin Storrusten og Lina Teir
Illustrasjon laget med KI
Kristin: Husker du da vi traff hverandre første gang, og jeg var sånn «jeg eeeeelsker Tove Jansson og snakk finlandssvensk for meg væschåsnillll»
Lina: Ja, jag minns en energi av begeistring! Jag hade precis flyttat till Norge då, och det gjorde mig stolt att förknippas med Tove.
Kristin: Men jeg ble sjokkert over å lære at ikke alle finlandssvensker snakker som mummitroll. Det finnes jo DIALEKTER.
Lina: Ja, jag kommer från Österbotten å dialektin männ loåtär ju häilt alisan.
Kristin: Jeg skjønner noe – og ikke alt?
L: Ja kändär att ja je så nordisk, sproåtje mett je så nordisk. Jag hittar spår av det i väst- och nordnorska dialekter och något på Island, något i norra Sverige. Och så kommer jag från en liten plats i Finland!
K: (synger) Tell me more tell me more! Herregud, jeg sikler, faktisk!
L: Samtidigt – dialekter är inte bara ett roligt partytrick …
K: Skyldig i det. Beklager!
L: Vi borde känna varandras dialekter mer. Det var majndblåoving att inse hur förenkladbilden av språk och dialekter i Norden har varit för mig. Kartan är mycket brokigare och mera rik när man ser längre än till det som har blivit högstatusspråk i de olika länderna.
K: Noen utvalgte språklige varianter får finnes i det offentlige …
L: Det gör mig ledsen, för mänskliga rättigheter betyder mycket för mig – också rätten att uttrycka sig själv autentiskt på sitt språk. Som ja it jier så mytjy nu fö ti val förstådd.
K: For du blir litt annerledes når du snakker din dialekt?
L: Ja, jag är flytande på standardsvenska, men det är ändå inte mitt modersmål och mitt känslospråk. Om ja ska uttröck me sjölv tå ja sjonger å berättar så byö e va åp dialekt fö att e ska konn flyöd häilt fritt å kom ienda inifroån. He je na så juft å kroppslit. He je ju häilt naturlit att om man ska ti na som je sant åp e emotionellt plan så byö man få använd känslosproåtje – utan ti stjemmes!
K: Skam – det er sterkt.
L: Som barn såg jag det som helt naturligt att översätta mig om jag lämnar hembyn, inte bara för att bli förstådd utan också för att bli respekterad. Att flytta till Norge har gjort mycket för att jag nu är stolt över den jag är med mitt språk. I Svenskfinland har det länge funnits attityder som att mitt språk är något som borde «tvättas rent». I Norge är det istället lyssnaren som förväntas förstå språkliga varianter.
K: Dette gjør meg litt stolt av Norge. Heia Ivar Aasen, liksom.
L: Jag är tacksam för den språkliga generositeten jag upplever i Norge. Den finns också i Svenskfinland, men jag hoppas att vi kan möta dialekter med ännu mera nyfikenhet och öppenhet.
K: Vi kunne chattet om dette i dagevis, men nå tror jeg ikke vi har mer plass.
L: Låter jag för kritisk?
K: Nei …
L: För det är ju sant. He je sant alltihop!
Ordliste
alisan - annorlunda
ja je – jag är
sproåtje mett – språket mitt
jier – gör
ti val - att bli
byö – behöver
juft – djupt
he – det
na – något
stjemmes – skämmas
Denne saken stod først på trykk i magasinet Norden 3/22. Magasinet får du hjem i posten dersom du er medlem av Foreningen Norden, og du kan alltid finne det digitalt og åpent for alle her.
Vil du høre mer Finlandssvensk fra Lina Teir? Nylig ga Lina ut sin første sang på närpesdialekt fra Österbotten, det er hun som har skrevet tekst og musikk, som synger og spiller piano.
Sangen heter "In tregål baket de" og det betyr "en hage etter deg".
– Loåtin häitär "In tregål baket de" å åp "vanli svensk" val he "En trädgård efter dig". Han handlar om ti lömen in tregål baket se tå man gar vidar å an je inspiriera oåv täide gamlan släktingan min, forteller Lina.
Her kan du høre sangen "In tregål baket de" på Spotify
Her kan du høre sangen "In tregål baket de" på Youtube
