Text: Henrik Wilén

Svenske finansmannen Jacob Wallenberg drog, i samband med utgivningen av en bok, en lans för mer nordiskt samarabete. Släkten Wallenberg har via sina företag bedrivit nordiskt samarbete, främst med Finland och Norge i alla tider. Ofta har de personlga kontakterna spelat en avgörande roll. Boken handlar främst om släktens samarbete med Finland genom århundraden.

Idag efterlyser han tätare nordiskt samarbete. Samarbete lönar sig. De nordiska länderna är tillsammans tionde störst i världsekonomin. Och är man så stor borde man också ha en röst med vid många bord, säger Wallenberg i en intervju för rundradiobolaget Yle.

Wallenberg påpekar att det finns ett egenintresse i att samarbeta, att vara överens och att tillsammans driva intressena internationellt. Då har Norden en större chans att få genomslag för sina tankar och ideer. Vi Har mycket gemensamt så det finns något att bygga på, framhåller han.

Det finns all orsak at lyssna på Wallenberg, en av Nordens starkaste näringslivskrafter. Det är naturligtvis lättare för företag att samarbeta, de behöver egentligen bara få ett godkännande av styrelser och investorer. I Politiken är det svårare eftersom politiker skall stå till svars för sina väljare och de är nationella, inte nordiska. Men icke desto mindre finns det anledning för politik och administration att se på det nordiska näringslivets integration.

Näringslivet i allmänhet och många storbolag i synnerhet insåg för fler decennier sedan att Norden är en hemmamarknad och en större hemmaplan. Incitamentet var att samarbete handlar också om att tjäna pengar rtillsammans. Det ledde till många nordiska företagsfusioner och idag märker konsumenten det i sin vardag. När det gäller till exempel livsmedel finns samma produkter i hela Norden Producenterna har tillverkning i alla länder och varudeklarationen finns på flera av de språk som talas i Norden. En större hemmamarknad helt enkelt.

Wallenberg uttrycker det enkelt. När man har respekt för varandra och kan hitta bra affärer är det ganska naturligt att göra det tillsammans med grannarna.

För att få fart på det politiska och administrativa samarbetet borde Wallenberg och övriga närlingslivstoppar uppvakta politikerna i Norden. Om Näringslivet ska fungera bättre på nordisk nivå, bör mobiliten öka, inte minst bland ungdomen, morgondagens beslutsfattare. Och för att mobiliteten ska kunna öka, bör det göras enklare att flytta till et annat nordikt land för att studera eller arbeta. För att företag lättare ska kunna rekrytera medarbetar från grannlandet och se Norden som en utvidgad arbetsmarknad bör regelverket  (bland annat skattelagstiftningen) ses över. Pendling i gränsregionerna, distansarbete m.m bör underlättas och för det krävs politiska beslut. Börja med att införa ett gemensamt nordiskt e-ID eller göra alla nationella e-ID gångbara i hela Norden.

Om Norden snabbt ska kunna återhämta sig efter pandemin krävs kafttag och man kunde börja med att de nordiska toppolitikerna träffar näringslivstopparna för att hämta inspiration och vägledning.

‍

‍

‍

‍