Av Linda Iliste

I min öppna handflata placerar Poul Christensen små saltkristaller som ser ut som oputsade diamanter. Sältan som snart smälter mellan gommen och tungan är yppig och fyllig.

– Det bästa jag själv vet är nypotatis i klyftor, majonnäs, purjolök, dill, en skiva grovt bröd, smör och en rejäl nypa av det här porösa Læsø-saltet ovanpå, säger Poul och bolmar nöjt på sin pipa.

Tobaksröken blandas långsamt med rökångorna från det gigantiska saltbadet vi sitter intill på Læsø Saltsyderi. I det dunkla sjudehuset ser Poul mer ut som en övervintrad sjöman än en framstående hantverkare. Dansk givetvis; lite bullrig, varm och go.

Att kliva över tröskeln känns suggestivt, som att beträda ett tidlöst rum. Utanför råder ingen tvekan om att vi befinner oss i Norden; Kattegatts största ö har ett skogigt landskap strösslat med ängar och hagar. De drygt två milen av finkornig sandstrand ligger i soldränkt skydd av de norska fjällen där regnmolnen för det mesta fastnar på sin väg ut över vattnet.

Under takbjälkarna är vi däremot på en plats utan geografi, full av säregen kunskap och tradition som går århundraden tillbaka i tiden. Runt naturskyddade området Rönnerne finns perfekta förutsättningar för det vita guld Læsø Saltsyderi producerar i sina vedeldade bad på 624 grader. Det slevas för hand varje morgon och hantverket tog ett tag för Poul att lära sig.
– Mina första två ton var grå och smakade bittert utan att någon begrep varför. Själv spelade jag klok. Det var dumt, säger Poul med ett högt skratt.
– Jag dristade mig att säga att det berodde på att Läsö har ekologiskt grundvatten. Men det var ju för att jag kokade saltet i stället för att låta det sjuda, och då stelnar natriumkloriden.

Detta är saltnörderi på högsta nivå. Men Poul har en beryktad berättarteknik som lockar kunder till Saltsyderiet i nästan lika stor utsträckning som den omtyckta råvaran. Det är fascinerande att lyssna på honom och fascinerande hur medryckande kunskapen faktiskt är. På Läsö sätter man stor stolthet i den lokala skickligheten, och inget restlake går till spillo. I stället används det i produkter som schampo och hudkräm.

På Læsø Kur nyttjas det i behandlingar. Spat är byggt i och runt den gamla kyrkan Vesterø Havnekirke vars vita torn reser sig över resten av det låglänta kustsamhället dit passagerarfärjan från Fredrikshavn ankommer. Under ett tak av glas ryms en mängd bassänger och behandlingsrum, vida omtalade för de lyckliga lyft de gör för både själ och hälsa, inte minst vid hudåkommor. Ombytt till baddräkt tassar jag ut i salen. Stora poolen har sköna 27 grader, intill finns tre mindre bad med varierande salthalt. Kroppen guppar som en kork medan skinnet svider skönt. En stund senare varvar jag eukalyptusdoftande ångbastu med isigt kallbad. I den 80-gradiga finska bastun står en hink grovkornigt salt att skrubba huden med. Allra härligast är det dock ute på trädäcket i bubbelpoolen med utsikt över böljande kullar och det mörkt turkosa havet. Tallarna niger i brisen som blåser moln likt mjölkvita bomullstussar över den blekblå himlen.

Salt används däremot nästan inte alls i tillagningen av öns främsta kulinariska läckerhet – havskräfta. När den kokta ”jomfruhummern”, som den heter på danska, landar på tallriken är den därför sötare än vad jag som svensk är van vid. Välj ännu hellre att få den grillad. Det pinfärska rosa skaldjuret blir mjukt, milt och spänstigt, serverad näst gräddfil med rikligt tilltagen vitlök och nygräddat bröd med frasig skorpa. Många väljer att provsmaka på Læsø Bolighus, vi blir i stället serverade av Poul Christensen som gillar att förbereda fisk och skaldjur när han inte står i sitt sjudehus. Vid ett gråtonat träbord är upplevelsen utsökt. Det är tacksamt tyst, bara ljudet av skriande fiskmåsar som seglar genom skyn hörs – och klirret av skålande glas. Pilsner från öns enda mikrobryggeri, Læsø bryghus, är att rekommendera. Det är även ölmakarnas egen restaurang, Kong Knud’s.

Läsö har knappt 2000 bofasta invånare. 25 procent av ön är naturskyddade områden där inget får byggas, och de flesta försörjer sig på turism och fiske. Semestertillvaron handlar med andra ord mest om att upptäcka miljön och naturen. Gärna till fots eller cykel. I Österby Havn lägger privatbåtarna vid och på vägen ligger ”hummerhyddor”, den lokala varianten av fiskestugor. De liknar jordkällare fast med tångtak. Just tånghus är speciella för Läsö. Tången är i själva verket ålgräs, och hänger metertjockt ovan taknockar och husväggar precis som halm gör på andra håll i Skandinavien. De kan bestå av så mycket som 32 ton, många av dem med tre århundraden på nacken varför ön de senaste åren satsat mycket på renovering som man hoppas ska rädda de k-märkta husen. Ett av dem, Hedvigs hus, vackert beläget vid en stor köksträdgård bland fruktträd, går att besöka. Men i övrigt handlar dagarna på Læsø mest om trivsamhet i olika former.

– Ja, visst är det speciellt? Och Læsø befinner man sig på redan när man sätter foten på Margarete-färjan från Fredrikshavn, hävdar lokalbon Karsten Christensen bestämt när han gör oss sällskap till Strandgaarden Badehotel.
Det är inte för inte som de nordjylländska badhotellen är sinnebilden av det danska hygget. Även här rör hela upplevelsen att på mysigaste vis ”bara vara” i sköna vilstolar, framför en sprakande brasa, med tårna i sanden och kanske till och med ett dopp när Kattegatt låter sommarvärmen dröja kvar i böljan.

sinnebilden av det danska hygget

Strandgaarden har särskilt gott rykte. Det är inhyst i öns äldsta hus, en stor korsvirkesgård med tillbygge som ser ut som en kuliss ur filmen ”Babettes gästabud”, ynka 150 meter från en strandremsa. Rummen är enkla och bekväma, själva hotellkrogen ett under av goda smaker. Naturligtvis finns ”jomfruhummer” på menyn, parad med en snustorr riesling som får smaklökarna att sparka i glatt bakut av den oväntade aromkicken. Kycklinglevermousse, rökt lax och anka med lökpuré trängs på bordet. Närodlade tomater serveras i flera varianter: syltade med hallon och fläsk, som majonnäs och i form av marmelad med chili till en bit mild blåskimmel från Thise mejeri ihop med ett stramt portvin anno 1983. I köket kan Claus Gustafsson, Lars Larsen och Dan Klim Mouritzen klappa varandra på ryggen för den gastronomiska insatsen.

Utanför bugar solen för kväll. Än en gång är det tyst och stilla. Precis som det ska vara på en liten saltstänkt ö på hygge-drift i Kattegatt.

‍

Fakta‍

TRE HOTELL

Strandgaarden Badehotell

‍Genuint danskt badhotell i Læsøs äldsta hus med avskilt läge vid havet. Hotellets restaurang är en av öns allra bästa. hotel-strandgaarden.dk

Lyngfeldts‍

Østerbys finaste hotell har tio rum inspirerade av öns speciella natur, himmel och hav med fönster som vetter ut mot hamnen och Kattegatt. lyngfeldtshotel.dk

Læsø Seaside Golfhotel‍

Kombinera ö-semestern med att svinga golfklubbor med havsutsikt. Icke-golfare bör också göra sig besvär; de 22 stugorna är förtjusande, och även här finns utmärkt restaurang.

‍

REIS HIT

Det går färja till Læsø från danska Fredrikshavn med Læsø Line, respektive färja från svenska Göteborg med Stena Line. Mer info: laesoe-line.dk respektive stenaline.se

VILL DU VETA MER?

Besök visitlaesoe.dk